Här kan du läsa några av de resultat som forskningsprojekt, som Celiakifonden stöttat, har lett fram till: 

Tillskott med mjölksyrebakterier kan påverka immunsvaret hos barn som har risk för att utveckla celiaki men fortsatta studier krävs.

Att födas med planerat kejsarsnitt och upprepade urinvägsinfektioner hos den gravida mamman ökade risken för att utveckla celiaki hos barn. Hög ålder och hög inkomst hos mamman minskade risken.

Barn med celiaki har högre nivåer av aminosyror i blodet. Detta stöder teorin om att aminosyror kan påverka inflammation i hela kroppen och därmed vara en möjlig del i sjukdomsutvecklingen av celiaki.

Kosttillskott med probiotika hade inte något samband med celiakiutveckling hos små barn. De hittade däremot tecken på att barn som fått probiotika under de första veckorna i livet kanske hade högre risk för att få celiaki men detta resultat behöver studeras vidare och är mycket osäkert.

I Etiopien äter man traditionellt sett inte spannmål med gluteninnehåll och följaktligen är det ovanligt med celiaki. Studien visar att andelen etiopier som bär på riskgener för celiaki liknar den i Sverige (ca 40% av befolkningen).

Bland vuxna som fått celiakidiagnos upplever sig kvinnor ha ett sänkt välbefinnande jämfört med män med samma diagnos. Kvinnorna sökte även mer vård; för psykisk ohälsa, tarmbesvär och besvär i muskler och leder. Många kvinnor hade besvär även efter glutenfri diet introducerades.

Kvinnorna med celiaki har fler andra sjukdomar jämfört med män med celiaki. Vuxna med celiaki verkar ha svårare att anpassa sig till glutenfri diet än barn med celiaki har.

Barn som diagnosticerats med celiaki genom screening har samma hälsorelaterade livskvalité som barn utan celiaki, och den förändras ej efter glutenfri diet introducerats.

Reaktionen mellan T-celler och bakterier i tarmen kan vara en möjlig riskfaktor till celiaki genom att immunsvaret aktiveras.

Generna hos 206 patienter med celiaki hade en överrepresentation av gener som även ses vid typ 2-diabetes. De fann även gener hos patienterna med celiaki som inte ses hos friska; dessa gener var inblandade i immunförsvaret, epitelceller som bildar kroppens ytskikt, glatt muskulatur i tarmen samt omsättning av prolin och glutamin.

Det är inte givande att fråga om symtom då man letar efter odiagnostiserade celiakifall i den allmänna befolkningen, att använda den serologiska markören tTG-IgA är däremot mycket bra.

Att få en celiakidiagnos upplevs som hälsofrämjande av patienter men orsakar också sociala uppoffringar. Bland de som fick diagnos upplevdes den allmänna screeningen och dess följder som positiva bland patienter och deras föräldrar.

Kvinnor med celiaki rapporterar mer besvär från magen än kvinnor utan diagnos, även då de följer glutenfri diet.

Kvinnor med celiaki har normal fertilitet men bland vuxna kvinnor som får diagnosen föds färre barn de två närmsta åren innan diagnos.

Bakteriefloran i tarmen hos barn med celiaki har en annan sammansättning än bakteriefloran hos barn utan sjukdomen. Kunskap om detta kan leda till framtida diagnosmetoder, terapimetoder med mera.

Vid aktiv celiaki reagerar immunförsvarsceller i tarmen på gluten och producerar cytokiner, en slags signalmolekyler. Denna studie tittade på vilka typer av cytokiner som produceras vid celiaki och såg att både antiinflammatoriska ämnen och inflammatoriska ämnen producerades hos patienter med celiaki i högre grad än patienter utan aktiv celiaki.